”I Libyen var Gadaffiregimen beredd att använda våld mot civila för att behålla makten. Omvärlden, däribland Sverige, lyckades denna gång ingripa tidigt. FN:s säkerhetsråd gav ett tydligt mandat för skydd av civila samt upprätthållande av en flygförbudszon och ett vapenembargo.” Typiskt exempel av ett par moderata samlingspartisters historieskrivning (den ene krigsministeren). Allt är förvanskat, inte ett ord är sant. Att göra civila och militära affärer med Gadaffi gick bra tills det var dags att intervenera i dom ”fredsskapande projektens” EUs/NATOs regi.

Invånarna i Libyen hade den längsta livslängden, den bäst utvecklade skolan, vården och kulturen i hela Afrika. Libyen var den största bidragsgivaren i Afrika till andra afrikanska stater och länder. Men västvärlden fick ingen kontroll över oljan och var varken nöjd med det libyska oljepriset eller vilka som mottog bidragen. Det är till att lägga sej i andra länders inre angelägenheter.

Folk var upproriska i naboländerna som Tunisien och Egypten efter decennielånga förtryck från statsledningarna, med benäget bistånd från västvärlden.

Det fanns även ett motstånd i Libyen mot Gaddafis 42-åriga egenmäktiga och egendomliga regim. Men motståndarna (mest klan och stammotsättningar) ville inte, i ett skriftligt uttalande månadsskiftet februari - mars 2011, ha någon hjälp från västvärlden på grund av erfarenheterna från Afghanistan och Irak. Några timmar senare publicerade två stora jänkeblaskor (New York Times och Washington Post) en ny version av motståndarnas uttalande där ledarna för motståndarna kunde be västvärlden bombade för Gaddafiregimen strategiska punkter. Frågan har diskuterats av motståndarna i Libyen enligt jänkeblaskorna. Luftangreppen ska hålla sej inom ramen för FNs krav för att inte bryta mot reglerna för illegal internationell intervention, för att spara liv i ett annars förväntat långt krig.

Varför blev motståndarna plötsligen trovärdiga medborgare som kunde kräva att NATO skulle bomba för att döda. Ursäkten för bomberna från västvärldens sida var ju att rädda civila. Interventionen tog drygt dubbel så lång tid som beräknat, drygt ett halvår, innan västvärlden lyckades mörda Gaddafi, ta kontrollen över oljan och avbryta bidragen. Tiotusentals libyer och gästarbetare fick sätta livet till. Förstörelsen är enorm efter allt bombande.

Vem står på tur i imperialisternas framfart?

När ska dom skyldiga till interventionen ställas inför internationella krigsbrottsdomstolen i Haag? Eller har statsterroristerna immunitet? Vem har givit dom den?

"Var det rätt att Sverige deltog i Libyen-aktionen svarade alla fyra partiledarkandidaterna ja, med tillägget att det var olyckligt att insatsen överskridit FN-mandatets ramar." Nej, Nej, Nej! Men för fan vänsterpartister. Det statuerar exempel för statsterroristernas (EU/NATO/jänkeregimen) framfart! Övergreppet var kriminellt. Ett grovt brott mot folkrätten. Att säga ja till det är att vara anhängare till dårskapen.

Marknaden växlar hela tiden mellan kris- och krigspolitik