Borgarskapets korta historia är kantad av lig 

Större insyn och meddelarfrihet i dom privata ”välfärdsbolagen” liknande insynen och meddelarfrihet i det offentliga är tydligen lösningen för förvirrade borgarbrackor. Men det förändrar ingenting. Privata intressen får fortfarande lov att profitera på skattemedlen till skada för bland annat skola, vård och omsorg. Antingen har vi privata intressen i det offentliga, som kapitalisterna och deras hantlangare vill, efter maximal profit eller så har vi allt i offentlig regi efter våra behov, som folket vill. Det finns ingen tredje väg. 

Målet för kapitalisterna är total kontroll och maximal profit. Utan ansvar, hänsyn, omdöme eller solidaritet.

Målet för folket är total öppenhet i ständig utveckling efter våra behov. 

Privatisering av det offentliga ökar bördan för samhället med en kraftigt växande byråkrati, vilket det inte finns någon nytta med. Det bara fördyrar och gör det hela ineffektivt samt sänker kvaliteten. Privatisering främjar korruption. Det är bara till att öppna ögonen och se sej omkring. 

Samhället måste stå i ständig beredskap för när privata intressen spelar konkurs eller missköter sej på annat sätt. Det kostar samhället stora pengar. Helt i onödan.

Man kan inte styra efter kapitalisternas ständiga tjat om tillväxt. Det finns en gräns. Jorden är rund. Subventioner är konstgödsel som snabbt utarmar grogrunden. Privatisering och andra bidrag främjar bara kriminaliteten.

Varför ska man inte kunna välja skola, vård och omsorg i offentlig regi? Vilket är privatiseringsanhängarnas argument. 

Varför skulle man inte kunna anpassa skola, vård och omsorg efter våra behov i offentlig regi? Vilket redan har skett och utvecklats under många sekel. 

Varför måste vi ha olika arbetsgivare i välfärden? Är det för att splittra arbetarkollektivet och försämra arbetsvillkoren. 

Välfärden i privat regi gagnar inte utvecklingen utan selekterar efter profit. 

Utslagningen blir i accelererande. 

Det byggs inget nytt offentligt vid sidan om det nyss privatiserade för att folk ska kunna välja. Så snacket om att välja är bara trams och dumheter ägnat åt idioter. 

Förr byggdes det en Konsumaffär och en Ica-affär vid sidan om varandra lite överallt så att folk kunde välja. Konsum stod för sossarna och Ica för borgarbrackorna. Idag är den idén reven. Nu gäller större köpcentra utanför städerna. Nu har det gått inflation i allt.  

Förr fanns det fler än en tidning i varje större ort. Nu har tidningshusen lokala monopol. 

Ska en del av det offentliga privatiseras så bör ju också en del av det privata offentligas i ärlighetens namn. Så den lokala monopolblaskan bör delas upp i en fortsatt privat med fortsatt borgerlig inskränkt inriktning och en offentlig med folkets åsikter utan censur. Som kan drivas i offentlig regi med offentliga medel. Det hade säkert gett en bättre bild av samhället i media. Med insyn och meddelarfrihet. Det hade verkat för ett öppnare samhälle. Med drag åt en vettigare form av demokrati. Utan någon reklam. Det känns inte helt fel.

Det kan väl också vara en räddning för journalisterna som då slipper kopplingen till dom privata ägarna som ställer lojalitetskrav samt ställer och styr med belöningar och privilegier istället för lika lön för lika arbete. Det kan inget annat än ge en bättre stämning på arbetsplatsen. 

Lagen om offentlig upphandling, LOU och Lagen om valfrihetssystem, LOV innebär en total inskränkning av den demokratiska ordningen. Lagarna är tvångslagar i rak motsättning till all vett och sans. Lagarna är inte allmängiltiga. Det finns ingen vettig anledningen varför det offentliga inte kan få sköta och utveckla sej själv. Lagarna är ett privilegiesystem utan något krav på motprestation. Det främjar bara plundring. Det är kortsiktigt. Det bromsar utvecklingen. 

Privat intressen är inget alternativ, är ingen valmöjlighet.

Det offentliga ger däremot en välbehövd valmöjlighet i det oändliga. 

”Skåningarna är oroliga för sjukvården och då är det bekvämt att bara begära mer pengar”, påstår dom reaktionära folkpartiliberalerna. Som också påstår att privatisering är lösning på alla problem med vård, omsorg och skola i offentlig regi. 

Det verkliga problemet är alla idioter till politiker och byråkrater. 

Dom reaktionära moderata samlingspartisterna vill också privatisera all välfärd och låta enmans- och fåmansföretag ta över allting. 

Det är perfekt om man vill splittra arbetarkollektivet, bromsa utvecklingen och låta pengar gå före behov. 

Idioterna snackar mot bättre vetande. Det är dom tärande som tjatar om sänkta skatter och mer pengar. Vanligt folk vill avskaffa det nuvarande inskränkta politiska systemet och socialisera media.  

Frihet från vad?

Det finns inga, vilket liberalerna vill förleda oss att tro, privata lösningar på samhällsutvecklingen. Det är asocialt. Samtliga berörda i en fråga måste delta i beslut som verkställande av beslut. Att några privata frifräsare skulle ha lösningen på allt är obegåvat. Bara för att någon har upptäckt något på livets väg så får inte det vara skäl för att ställa den demokratiska ordningen ur spel. Idéerna har kanske prövats tidigare, och har utvecklats eller förkastats. Det får man se efter hand. Vi ska alla lära oss av varandra, av erfarenhet och medvetande. I god ordning. All forskning behöver en klinisk prövning. Där spricker den asociala liberala privatiseringshysterin. En massa privata lösningar bara splittrar samhället. Det blir bara en jävla röra och bromsar utvecklingen. 

Har man någon idé får man lägga fram den till berörda för prövning, värdering och bedömning. Berörda kan inte bara betala ut en massa pengar med förhoppningen att det ska gå bra. Så fungerar inte ett samhälle. Vi måste alla lära oss av misstagen.

Ett samhälle består av en massa individer där alla måste respektera varandra. Ett samhälle fungerar som ett samhälle då samtliga berörda i en fråga deltar i beslut som verkställande av beslut, i demokratisk ordning. Det ligger l allas intresse att samhället förvaltas till självkostnadspris och till högsta kvalitet under ständig förbättring.

Kollektivet går före individen. Man kan inte göra sin lycka på andras olycka. Att parasitera på andra är en olycka. Att se sej som förmer än andra är en olycka. 

Med privatisering är målet maximal profit oberoende kvalitet. Är det inte lönsamt så läggs det ner oberoende behov. 

Man måste se och förstå skillnaden mellan det privata och det samhälleliga.

Principen är att det som man bär på sej är det privata. 

Ensam är inte stark. Utan det är kollektivet som ger styrka. 

Det ser man dagligen och stundligen när en minoritet i samhället, dom som sitter på pengarna, gör allt för att splittra majoriteten, ägarna av arbetskraften. 

Det ser man främst på media som mest sysslar med ett inskränkt, fördummande, förljuget, förvridet och förnedrande utbud.

Vi kan inte ha ett samhälle där man måste betala för sej för varje steg, för varje vägbom, vid varje grind. Det håller inte. För då är det inget samhälle utan parasitism. Där allt bygger på våld, förtryck, förakt och pengar. En omänsklig dårskap. 

Privatisering innebär större byråkrati och fler händer i fler led för samma arbete.

Privatisering innebär att samhället måste stå i ständig beredskap med tid, pengar och lokaler vid konkurs och andra oegentligheter. 

Man måste särskilja det privat mot det offentliga. Det är en liten sfär som lever i en stor sfär. 

Det bildas då och då privata intressegrupper som är väldigt intresserade av den offentliga kassan. Syftet är att plundra. Detta måsta alltid förhindras och bemötas. Det är ett angrepp mot samhället.

Liberalism är en åskådning som förfäktar individens frihet. Men det framkommer aldrig mot vad. Så, liberalismen kan ses som ansvarslöshet, hänsynslöshet och omdömeslöshet. 

Liberalism sägs vara förbundet med mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati. Men, liberalismen främjar penningen föra allt annat så det snacket är motsägelsefullt. 

Liberalism förespråkat ett fritt näringsliv med marknadsekonomi och privat äganderätt. Fritt från vad? Den offentliga kassan duger bra vid subventioner, andra bidrag och plundring. Privat ägande bygger på stöld och sen häleri. 

Liberalism ställer sej skeptisk till statlig inblandning i den privata sfären. Det är inga problem. Utan tvärtom, det är det privatas intrång i det offentliga med krav på privilegier som leder till skada. Nu är i och för sej inte stat och det offentliga samma sak, men ändå. 

Liberalismen har en egoistisk utgångspunkt. Liberalismen attityd är schizofren. 

Liberalerna intecknar allt och alla; forntiden, samtiden och framtiden. Skulder överallt. 

Liberalerna prostituerar allt och alla. Liberalerna värnar nationalismen. Inskränktheten. 

Liberalismen bygger på spekulation och plundring. Inflation. Liberalismen är en täringstragedi. Liberalismen bygger på konsumtion utan ansvar, hänsyn och omdöme. 

Det är precis som med religion, liberalismen är en privatsak och bör hållas där. 

Liberalerna är, vad man säger på skånska, några jävla fyle. 

Liberalismen och demokrati repellerar varandra. Det är därför liberalismen är rena idiotin. 

Det är viktigt med tydliga regler inom det offentliga. Det offentliga ska drivas efter behov med offentliga medel i offentlig regi. Där öppenheten och meddelarfriheten är odiskutabla.

Liberalerna säger att ”möjligheten att välja” är orsaken till deras vilja att splittra och fördyra välfärdssystemet. Men insynen och meddelarfriheten upphör med privata bolag. Välja mellan vad? Om något privatiseras byggs det inte något offentligt vid sidan om. Så, välja mellan vad? Det snacket är bara trams och dumheter. Det är frågan om möjligheten att plundra den offentliga kassan som gäller. Ett rent asocialt beteende. Skurkar och banditer. 

För att citerar privatiseringsanhängare ”Öppenhet ger högra kvalitet” - javisst, i offentlig regi. I privat regi blir det bara dunkelt och oegentligt. 

Liberalismen är destruktiv, depressiv och repressiv.