Borgarskapets korta historia är kantad av lig 

Större insyn och meddelarfrihet i dom privata ”välfärdsbolagen” liknande insynen och meddelarfrihet i det offentliga är tydligen lösningen för förvirrade borgarbrackor. Men det förändrar ingenting. Privata intressen får fortfarande lov att profitera på skattemedlen till skada för bland annat skola, vård och omsorg. Antingen har vi privata intressen i det offentliga, som kapitalisterna och deras hantlangare vill, efter maximal profit eller så har vi allt i offentlig regi efter våra behov, som folket vill. Det finns ingen tredje väg. 

Målet för kapitalisterna är total kontroll och maximal profit. Utan ansvar, hänsyn, omdöme eller solidaritet.

Målet för folket är total öppenhet i ständig utveckling efter våra behov. 

Privatisering av det offentliga ökar bördan för samhället med en kraftigt växande byråkrati, vilket det inte finns någon nytta med. Det bara fördyrar och gör det hela ineffektivt samt sänker kvaliteten. Privatisering främjar korruption. Det är bara till att öppna ögonen och se sej omkring. 

Samhället måste stå i ständig beredskap för när privata intressen spelar konkurs eller missköter sej på annat sätt. Det kostar samhället stora pengar. Helt i onödan.

Man kan inte styra efter kapitalisternas ständiga tjat om tillväxt. Det finns en gräns. Jorden är rund. Subventioner är konstgödsel som snabbt utarmar grogrunden. Privatisering och andra bidrag främjar bara kriminaliteten.

Varför ska man inte kunna välja skola, vård och omsorg i offentlig regi? Vilket är privatiseringsanhängarnas argument. 

Varför skulle man inte kunna anpassa skola, vård och omsorg efter våra behov i offentlig regi? Vilket redan har skett och utvecklats under många sekel. 

Varför måste vi ha olika arbetsgivare i välfärden? Är det för att splittra arbetarkollektivet och försämra arbetsvillkoren. 

Välfärden i privat regi gagnar inte utvecklingen utan selekterar efter profit. 

Utslagningen blir i accelererande. 

Det byggs inget nytt offentligt vid sidan om det nyss privatiserade för att folk ska kunna välja. Så snacket om att välja är bara trams och dumheter ägnat åt idioter. 

Förr byggdes det en Konsumaffär och en Ica-affär vid sidan om varandra lite överallt så att folk kunde välja. Konsum stod för sossarna och Ica för borgarbrackorna. Idag är den idén reven. Nu gäller större köpcentra utanför städerna. Nu har det gått inflation i allt.  

Förr fanns det fler än en tidning i varje större ort. Nu har tidningshusen lokala monopol. 

Ska en del av det offentliga privatiseras så bör ju också en del av det privata offentligas i ärlighetens namn. Så den lokala monopolblaskan bör delas upp i en fortsatt privat med fortsatt borgerlig inskränkt inriktning och en offentlig med folkets åsikter utan censur. Som kan drivas i offentlig regi med offentliga medel. Det hade säkert gett en bättre bild av samhället i media. Med insyn och meddelarfrihet. Det hade verkat för ett öppnare samhälle. Med drag åt en vettigare form av demokrati. Utan någon reklam. Det känns inte helt fel.

Det kan väl också vara en räddning för journalisterna som då slipper kopplingen till dom privata ägarna som ställer lojalitetskrav samt ställer och styr med belöningar och privilegier istället för lika lön för lika arbete. Det kan inget annat än ge en bättre stämning på arbetsplatsen. 

Lagen om offentlig upphandling, LOU och Lagen om valfrihetssystem, LOV innebär en total inskränkning av den demokratiska ordningen. Lagarna är tvångslagar i rak motsättning till all vett och sans. Lagarna är inte allmängiltiga. Det finns ingen vettig anledningen varför det offentliga inte kan få sköta och utveckla sej själv. Lagarna är ett privilegiesystem utan något krav på motprestation. Det främjar bara plundring. Det är kortsiktigt. Det bromsar utvecklingen. 

Privat intressen är inget alternativ, är ingen valmöjlighet.

Det offentliga ger däremot en välbehövd valmöjlighet i det oändliga.