<http://www.dn.se/debatt/vi-behover-en-ny-kapitalism-som-ar-mer-ansvarstagande>

Vi behöver ett öppet och demokratiskt samhälle

Kapitalismens framdrivna spekulations-, finans- och skuldkris samt miljöförgiftning visar på en ansvars-, omdömes- och hänsynslös utan dess like. Arbetslösheten, utslagningen, fattigdomen och svälten är i accelererande. Liksom kapitalismens kris och undergång är i accelererande. Det hör ihop. Efter implosionen, där kommunismens företrädare övergick i en nomenklatura, utropar sej kapitalismens anhängare som segrare. Segrare över vad då? Det kapitalistiska eländet fortsätter och är i accelererande.

Varje företag är mer eller mindre en planekonomi. All ekonomi bygger på planekonomi. Nationalekonomi som socialekonomi. Statlig, offentlig som privat. Stats-, hushålls- och företagskassan styrs ev planekonomi. Om inte, hur lever man då. Allting planeras. Sådan är mänskan. Hur övertygande dom okunniga borgarbrackorna än försöker vara. Till och med många av djuren planerar sin ekonomi. Många fåglar och djur gömmer mat i träden eller i gräsmattan för framtida behov. Dom hushållar. Dom ägnar sej åt planekonomi. Många sparar och planerar för sin framtid. Andra spekulerar, stjäl och plundrar för sin framtid. Alla planerar sin ekonomi för sin framtid. Så planekonomi är en naturlig egenskap. Även hos tjuvarna, plundrarna och banditerna. Tvärtemot vad nyliberalerna vill hävda.

Kapitalismen har historiskt sett överlevt sej själv. Nu är den ett stort hinder för utvecklingen. Det som återstår av kapitalismen idag är bara kris och krig. Anhängarna till kapitalismen tror att den är evig. Precis som alla andra religiösa samfund tror om sina värdegemenskaper.

Men allting har en livstid. Kapitalismen befinner sej i sina våldsamma dödsryckningar. Den förtär mer än vad den producerar.

Förhoppningsvis kommer mänskligheten att lära sej av misstagen, kunskapen, erfarenheterna och utvecklingen.

Privatäganderätten bygger på stöld och häleri.

Den sociala marknaden fungerar mycket bättre en den kapitalistiska. Kapitalismen är död, låt oss begrava den för evigheten. Några snälla och ansvarstagande kapitalister har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas.

Ett gott samhälle måste bygga på ansvar, hänsyn, omdöme och solidaritet. På frihet, jämlikhet och gemenskap. På allas lika värde. Där ingen har rätt att förtrycka någon annan, som idag. Rätt till arbete, rätt till bostad, rätt till utbildning, …. Och total nedrustning.

Vård, omsorg, skola, produktionsmedlen, bankerna, …, ja allt utom det som man i princip kan bära med sej måste regleras och styras av en samhällelig planering och i samhällets regi. Produktionsresultaten ska fördelas rättvist efter behov. Till självkostnadspris. Allt överskott ska användas för utvecklingens och samhällets bästa. Lokalsamhället måste vara komplett.

Något borgerligt dravel om överstatliga projekt och ”enda vägens politik” är vi inte intresserade av. Samhället kan inte subventionera privata intressen.

Vi måste dela på arbetstiden och ansvaret efter allmänt vedertagna demokratiska regler.

Produktivitetsökningen ska gå oavkortat till samhället. Pengarna måste återfå sitt värde som bytesmedel.

Vi måste lämna kapitalismen bakom oss för ”Socialismen > ∞” det sociala hemmet.